Recension - Hjälmare Satan - Den Hemliga Musiken - 2026

Skivrecension: Den Hemliga Musiken

LP: Hjälmare Satan

Utgivningsår: 2026

 

Beställ skivan här:

https://elasticstage.com/denhemligamusiken/releases/hjalmare-satan-album

 

 

 

Så fort det vankas ny skiva med Den Hemliga Musiken så drar vi öronen åt oss och brister ut i massiva jubelrop! Den nya LP:n "Hjälmare Satan" är ett mästerverk som växer för varje lyssning! Det är ett gäng väldigt eminenta musiker som denna gång bjuder in oss till sin underfundiga musikvärld. Låt oss botanisera kring vad denna fina platta faktiskt bjuder oss lyssnare på.

 

Låten "Hjälmare Satan" inleds på ett väldigt intressant sätt. Som en tidig cliffhanger med österländska vibbar så sveps man tillbaka till antingen en början av en film om Bibeln eller alternativt till en bakgata i New Delhi när mörkret sakta lagt sig. Där tar de österländska vibbarna tillfälligt slut och vi dras sedan med vidare i en roadmovie från Kaliforniens ökenvägar och 70-talets eminenta hippierock. Partiet därefter sveper oss med till det som låten delvis egentligen kanske handlar om - nämligen en gädda i Hjälmaren vid namn "Hjälmare Satan". Fyrtaktsmotorn puttrar sakta på i ett fint makligt tempo i jakt på kanske just den mytomspunna gäddan? Det är fina harmonier och melodiösa rockiga riff som blandas sinsemellan i låtens olika strukturer. Det tål att sägas många gånger om att detta band är en ynnest att få lyssna på, både vad gäller live eller här på skiva(!) De har en lekfullhet som Beatles i sina mest kreativa år skulle ha dödat för att få med i sina låtar, och det är väl ett av de bästa omdömen man kan få i musikens underbara värld?

 

Produktionsmässigt så låter själva soundet väldigt intressant. Om vi börjar med trummornas karaktär så låter virveln väldigt originell och tankarna går delvis till det virvelljud som nordirländska bandet Therapy? hade på sin eminenta skiva "Disquiet" från mitten av 2010-talet. Det är inte för soft och inte för krispigt eller diskant, utan lagom framträdande i ljudbilden. Hi-haten låter väldigt fint och krispigt som jag personligen vill ha den. Troligen är hi-haten uppmickad ganska nära den förstnämnda för att få det där distinkta och närhetsprincipen i ljudet. Man hör så att säga alla nyanser när trummisen spelar på hi-haten vilket uppskattas mycket! Basen låter väldigt djup och fyllig i sin karaktär och det är en fröjd att få höra ett så pass fint ljud vad gäller de lägre tonernas ljudlandskap. Precis som med den eminente trummisen så är basliret på denna platta utomordentligt och det är en fröjd för öronen och alla sinnen att få avnjuta detta mycket kompetenta band! Gitarren och sången är inspelade med den där känslan av att det ska låta innerligt och från djupet av själens inre och det har man lyckats väldigt bra med. Det är som att man har spelat in låtarna under delvis en varm sommarkväll eller alternativt en kall midvinterdag då solen gassat på som mest mot studions ytterfönster.

 

Låten "Dyrt å leva" visar upp bandet på ett mycket kul musikanthumör! Intressanta och meckiga tempobyten avlöser varandra med fina gitarrharmonier som andas lite Hendrix, Thin Lizzy samt även lite Iron Maiden faktiskt, men på sitt mest melodiska sätt så att säga! Robbin Hagman på sång berättar mitt i låten om en entitet som han kommit i kontakt med och det är ett mycket kul grepp som gör att låten får en ytterligare dimension som få band kan få till med en sådär självklarhet som bara Den Hemliga Musiken kan. För att använda ett slitet begrepp: "Expect the unexpected"! Trots att "Dyrt å leva" kan låta lite dyster till sin framtoning rent textmässigt, så upplever vi att när sista tonen klingat ut en känsla av ren eufori! Lekfullheten i bandets olika låtar slår det mesta i musikväg.

 

Om vi drar vidare till låten "Rudra", så bjuds vi på ett något lugnare intro som nästan vaggar in oss i en fin harmonisk dröm om sommaren. I sann Den Hemliga Musiken-anda så kommer ett parti med lite fuzzdistiga gitarrer som gör att låten delvis byter karaktär. Just detta faktum att bandet kan pendla mellan det lugna, finstämda, och explosivt rockiga är något som inte alla band kan mäkta med. Det är tempobyten och härliga funkiga bassolon som avlöser varandra om vartannat. Sångaren Robbin sjunger även om att: "Vi kommer dö nu Alexander, finns ingen återvändo nu" och det är återigen lekfullt och med glimten i ögat som dessa fraser förmedlas. Det finns så att säga ingen riktig chans till oro en längre stund, utan snabbt förbyts allt till något annat som sveper och drar oss lyssnare vidare i låten. Kanske övertolkar vi låtens betydelse, men den känns även som en nutidskänga emot alla fruktansvärda krig som pågår runtom i våran vida värld? Har vi redan sagt att bandet är helgrymma musiker? Det måste vi nog ha gjort, för under "Rudras" över 6 minuter långa passager så briljerar samtliga bandmedlemmar och de spelar alla till sin fulla fördel och potential. En annan musikalisk referenspunkt som jag aldrig trodde att jag skulle ta upp är bandets lite funkrockiga sida som ibland påminner oss om det gamla funkrockbandet "Infectious Grooves". Rytmsektionen med trummor och bas gör såna underbara saker att man ler gott inom sitt musikerhjärta. Själen brister liksom ut i andliga jubelrop och jag kan inte motstå att trumma med på köksbordet och nynna alla melodierna som far fram över och under mina öron :-)

 

Mitt folkproggshjärta blir sedan extra glatt när jag får höra den mycket fina visan "Den stackars Anna, eller Molltoner från Norrland" som sveper in som en ljummen sommarvind. Här är det fina folkmelodier som jag naturligtvis måste dra en liten koppling till skivorna "II" och "III" med Kebnekajse. Om mina öron inte sviker mig så hör jag också lite orgelljud mitt i låten och det sitter som handen i handsken! Fantastiskt kul att bandet klämmer in en låt som denna! Hade inte tackat nej till en platta med flera sådana här typer av låtar, det måste jag säga! Enda minuset är att låten är lite kort och jag hade gärna avnjutit 2-3 minuer till, men som det brukar heta "mycket vill ju ha mer" :-) Det är en otroligt fin visa som Den Hemliga Musiken fått till i denna version och jag ser fram emot flera sådana versioner i framtiden.

 

En annan utomordentligt fin låt är "Snålblåst över Nejden" som till en början tuffar på i en behaglig tvåtakt, men som naturligtvis bryts av med ett funkigt och meckigt parti som för tankarna till den första Woodstock-festivalen. På tal om tvåtakter och funktakter så hinner bandet även med att spela lite baktakt, och de hade gärna fått ha dragit ut på just det partiet. Sedan så följer ett "dubbelgitarrsolo" som jag brukar kalla det för när till synes två gitarrslingor spelar samma harmoniska melodiösa stick. Lite Hendrix, lite Santana, lite Thin Lizzy, samt lite Iron Maiden förgyller denna eminenta låt. Vi får inte glömma bort det "strupsångsaktiga" körpartiet som låter som att bandet ett tag befinner sig i en tunnel. Ni vet ett sådant där svepande ljud som kan uppstå när ett fordon kör igenom en biltunnel eller dylikt. Jag försätts gång på gång i ett tillstånd av ivrig förundran och barnslig glädje över bandets nyfikenhet och musikaliska drömvärldar.

 

”Visa från Utanmyra” är en jättefin proggig låt med lite koklocka och bjällror om vi inte hör helt fel! More cowbell for the people, som det brukar heta. Det är en behaglig visa att lyssna till och det enda negativa är att den tar slut alldeles för tidigt, men underbart är ju kort ibland som bekant.

 

”Den Vindbitna Hurven” är den låt på denna skiva som är den mest traditionella folkmusikvisan. Ganska kort i sin framtoning men denna låt blir som ett litet interlude mellan de andra låtarna på denna fenomenala LP! Här bjuder Den Hemliga Musiken på en hommage till den fina svenska folkmusikstraditionen! Underbart! Man kan med fördel se denna låt gästas av en gästmusikant om bandet skulle vilja framföra den live i framtiden!

 

Jammet "Take Five" bjuder in oss till en något jazzig trumresa där bandet visar att de även bemästrar denna coola genre. Som trummis så är denna låt en ren fröjd att få lyssna till. Gitarren och basen jammar på men skapar lite luckor där trummisen kan få briljera. Helt enkelt så är det luftigt jammande som gör att lyssnaren får bevittna ännu en sida av detta fantastiska band. Lite fina kantslag bjuder även trummisen på och det är alltså så bandet skulle kunna låta om de skulle göra en ren jazzskiva? Denna låt skulle även funka riktigt bra som intro till ett barnprogram. Får ett klätterträd på mina näthinnor samtidigt som "Take Five" jazzar loss i bakgrunden med sina ljuvliga toner! Denna låt förstärker bandet som den trio de är. Denna låt skulle bandet med fördel även kunna använda som bandpresentationslåt. Ni vet en låt där bandmedlemmarna introducerar varandra inför publikens vilda jubel och stå hej!

 

Sista spåret på denna grymma plattan går under epitetet "Skymningsmelodi". Här spelar bandet lite halvakustiskt och det för tankarna lite till de tidiga åren med Den Hemliga Musiken. Ni vet, lite avskalat och "to the core of things". Just melodislingorna för tankarna även till sydliga breddgrader. Kanske en sensommarkväll någonstans i Sydamerika? Ni vet en sådan där ljummen sommarkväll där människorna i en liten by sätter sig tillrätta på torget och äter och dricker något gott, samtidigt som byns lokala musikanter spelar fina visor i sensommarnatten till människornas uppskattande dans och sång! Kanske att Santana även kommer förbi en sväng och joinar musikanterna med lite fina melodislingor? Ett mycket fint och värdigt avslut på en skiva som redan nu tävlar om titeln "årets platta anno 2026"! Om ni diggar rock med 70-talet som backdrop men samtidigt vill höra allt mellan folkmusik, proggig rock, jazzig rock, psykedelisk rock och allt därtill, så bjuder Den Hemliga Musiken in er allesammans till en underbar värld av toner som sprider tröst, glädje, längtan till sommarens varmare klimat samt något underfundigt som bara just de kan bjuda på! Håll i hatten och hatten av till detta underbara band från Dalarna som just förgyllt våra dagar med denna utomordentliga LP! Ett givet samlarobjekt i din LP-skivsamling som du bara måste ha! Om du dessutom får chansen att bevittna bandet live in concert, så är din dag mer än räddad! Tusen tack till Den Hemliga Musiken för att ni räddat rocken och samtidigt bevarat den på erat högst egensinniga och härligt flummiga sätt! Länge leve ni!

 

Låtlista – ”Hjälmare Satan”:

1. Berättelsen om Hjälmare Satan

2. Hjälmare Satan

3. Dyrt å Leva

4. Den stackars Anna, eller Molltoner från Norrland.

5. Rudra

6. Visa från Utanmyra

7. Den Vindbitna Hurven

8. Snålblåst över Nejden

9. Take Five

10. Skymningsmelodi

 

 

Beställ skivan här:

https://elasticstage.com/denhemligamusiken/releases/hjalmare-satan-album