Beat Butchers Skivbolag
Beat Butchers – Intervju 2022
Skivbolaget Beat Butchers startade sin verksamhet så tidigt som 1984 och har sedan dess gett ut kvalitativa punkskivor under årens lopp. Vi skickade med ett gäng frågor till bolaget om dess förflutna och om framtiden.
Svar J. = Jojo
M. = Mårten
1) Först av allt, hur är läget med er i dessa ”post-covid-tider”?
J. Det är bara bra. Har själv inte drabbats ”ännu” av Corona och gläds åt att få börja gå på spelningar igen. Det hare jag verkligen saknat. Mårten och jag bokade in oss på Hurula spelning på Debasers direkt när vi såg att han skulle spela första kvällen när restriktionerna släpptes.
M.
Helt ok här med, tyvärr någon slags postcovid så jag är inte helt i toppform.
Men verkligen kul att kunna se band igen. Honningbarna på Hus 7 igår till
exempel var kalasbra.
2) Ni startade upp er verksamhet så tidigt som 1984. Vad kan ni berätta om bolagets första år?
J. Egentligen började det redan några år tidigare. Jag har väl så här i efterhand på senare dag förstått att jag var en ganska energisk unge. Jag var ju egentligen redan igång med D.I.Y. konceptet innan jag upptäckte det i punken. Det började med att jag började åka Skateboard. Raskt så började jag ordna Skateboardtävlingar, rampbyggen och annat i kvarteret vi hittade också på ett eget brädmärke ”Harry skates”. Sedan blev det en skateboardtidning (som gavs ut i sex nummer) innan punken började ta överhand och jag övergick till att spela och ge ut ett Punkfanzine. Runt 90-81 började jag och mina kompisar spela in massa knäppa låtar hemma i mitt pojkrum som fick namnet ”Studio otukt” som sedan när vi började släppa det på kassett fick bli namnet på skivbolaget. 1984 gick min pappa bort och jag ärvde lite pengar som jag satsade i att släppa en singel med bandet Rolands Gosskör. Mårten höll på med andra D.I.Y. prylar på annat i håll i en annan förort. Roskiledefestivalen 1985 träffades vi på allvar och börja lära känna varandra och sedan tog det inte lång tid innan han var en del av Studio otukt rec
3) Beat Butchers startade under en tid då både kassetter och vinyler fortfarande var etablerade musikformat. Hur minns ni den tiden?
J.
Man kan ju nästan säga att de är det nu med. Båda har ju kommit tillbaka mer
och mer. Kassetter är ju egentligen ganska värdelöst format. Dåligt ljud,
trassla, åldras inte bra. Men charmigt, billig och lång speltid.
Vinyl är ju favoriten för mig. Bra ljud, snygga omslag men dyr att tillverka,
dyr att skicka och ömtålig att hantera.
Nu har man tillgång till all musik och hur mycket man vill via streaming. Den
musik man fick tag i fick på något vis ett mycket större värde. Men jag vill
inte påstå att det var bättre förr.
Vi lärde oss mycket på vägen, när vi började fattade vi ingenting om hur man
tillverkar saker hur det fungerade med moms, NCB och en massa annat. Så det var
ett äventyr.
4) Då vi ändå talar om olika skivformat och dylikt så kan vi passa på att fråga er om hur Mp3-epoken påverkade er som skivbolag under 1990-talet och 2000-talet?
M. Det blev något slags glapp där när CD skivor som gällde mest då mer eller mindre slutade säljas och det inte fanns några vettiga streamingtjänster där artister/bolag fick ersättning så det kom inte in så mycket pengar, men eftersom det alltid bara varit en hobby för oss så funkade det ändå. Lite försäljning på konserter osv. Där och då hade i alla fall jag svårt att se den utveckling som det sedan blev när streamingen är den absolut största ”försäljningen”
5) Vilken var eran första riktiga release och i hur många exemplar trycktes den i egentligen?
J. Första releasen på skiva var Rolands Gosskörs singel ”Genom barriären” den trycktes i ca 500ex i första upplaga. Sedan trycktes en 1992 med annat omslag i 345ex
6) Ett av våra stora favoritband som ni har gett ut under årens lopp är Radioaktiva Räker. Hur gick det till när ni signade dem och hur har det varit att samarbeta med Räkerna?
J. Det började med att vi hjälpte dom att sälja sina två första demokassetter och gillade dom skarpt. Vet att det var jag som ringde upp dom och de sa ja utan att tveka. 1993 hade CD´n ju gjort sitt intåg på allvar och jag kommer ihåg att vi tyckte en vinylsingel skulle vara cool med just dom. Vår dåvarande distributör MD (Musik distribution) tackade nej till att distribuera singeln för det var en 7” och inte CD. Efter ett tag när alla började fråga efter Räkerna ringde de oss och efterfråga en skiva att sälja. Kändes skönt att meddela att de nyligen tackat nej till att sälja deras debutsingel. När sedan Labyrint kom så smällde det till rejält försäljningsmässigt. Räkerna såg ju upp till de äldre punkbanden som vi släppte men plötsligt var det dom som sålde mest skivor av alla banden vi hade. Men det kändes aldrig som det steg dom åt huvudet. Räkerna var kul att jobba med. Unga, glada och riktiga festprissar. Har en massa galna och roliga minnen med dom från våra julfester, fotbollsturneringar i Köping, med olika skivbolag, Dalarocken, Totalgalor mm
När de spelade på Tre backar första gången var det inte ens gamla att nog att komma in på stället.
7) Ett annat band som ni gett ut är östgötska punkbandet 23Till. De är ju fortfarande aktiva. Kan ni berätta om alla åren med 23Till?
M. bara bra att jobba med 23Till genom åren. De har alltid själva styrt upp med bra genomarbetade inspelningar. Fixat snygga videos och omslag. Väldigt lätt på alla sätt helt enkelt och mycket trevliga personer. Den senaste skivan de gjorde 2019 och de singlar de även släppt senare står sig väldigt bra mot deras tidigare katalog och det är fantastiskt roligt
J. 23Till är hur bra som helst att jobba med. Verkligen proffsiga och väldigt trevliga och roliga att ha att göra med. Tycker de kör sin egen grej. Det har ett eget sound. Vad det än hittar på så låter det alltid 23Till-
8) Ni huserar i Stockholm men har släppt band från hela Sverige. Vilka band från huvudstaden är ni mest nöjda med att ha släppt?
J. Gillar inte att favorisera någon av våra ungar 😊. Köttgrottorna var en stor sak när de kom till oss. De hade en annan tyngd än de band vi hade jobbat med tidigare. Dessutom hade Mårten och jag säkert sett de live 100 ggr och gillade dom stenhårt. Asta / Rolleskivan var en milstolpe. Tuk tuk rally öppnade upp för att bli spelade i radio och gav en liten annan publik till bolaget. Coca carola har betytt massor för bolaget. Ett hårt jobbande band som kommit långt. Varnagel och Sista skriket kom till oss i ett läge när vi behövde nytändning vilket var kul. Vissa artister som till ex Roger Karlsson och Curre från Coca Carola har vi jobbat med sedan mitten av 80-talet. Det känns ju som ett helt liv. Alla har ju verkligen bidragit med nåt så ingen av de jag inte nämnt att förglömma.
M. Sen har det också varit väldigt kul att jobba med Le Muhr och Alarmrock som också är kom sthlm. Båda med lite andra idéer och infallsvinklar och delvis en annan publik än många av våra andra artister och framförallt väldigt dedikerade.
9) Praktiskt, hur går det till när ni släpper en ny skiva på Beat Butchers? Hur ser processen från idé till färdig produkt ut?
M. Det finns ingen riktig manual utan vi försöker väl fortfarande lära oss lite hur man gör för att det ska bli så bra som möjligt. Det är inte så att vi ligger på något band och säger att nu ska ni göra en skiva och den ska va si eller så. Det brukar va att band hör av sig och vill göra något , de kanske även redan spelat in. Nuförtiden har vi dessutom väldigt små möjligheter att finansiera själva inspelningen, banden får helt enkelt stå för en större del av kakan själva. Vi lägger oss inte i hur det ska låta eller omslag se ut, men vi är gärna med och lyssnar och tycker till om så önskas. Vi är mer som några projektledare som ser till att någon gör omslag, vi fixar med själva pressningen av skivan och ser till att vi tillsammans löser allt annat som ska och kan göras runt omkring foton, presstexter, reklamgrejor mm. Att ha gott om tid och framförhållning är väldigt viktigt för oss för att det ska vara kul och framför allt bli bra.
Det är ju trots allt vår hobby och det blir inte ett dugg kul om saker måste lösas i sista sekunden. Samtidigt får man förstå banden som kanske pillat med inspelningen i massa månader och sen tycker att nu är det klart och vill släppa veckan efter. Det är ofta bra för banden med när det är lång framförhållning så tid finns att boka spelningar lagom till skivsläpp.
J. En grej med Beat Butchers är att banden verkligen har konstnärlig frihet. Om bandet inte vill lägger vi oss inte i musik och omslag. Har man väl kommit in i familjen så släpper vi en platta även om vi inte skulle tycka att den är så bra som den skulle kunna vara.
10) Finns det något band ni gick bet om under årens lopp och kan ni berätta lite om varför det inte blev någon deal?
M. jag kan inte komma på något nu direkt där vi fått nobben men vi har ju nekat massa mer eller mindre kända band, vi har helt enkelt noll koll. Sen är det ju absolut inte säkert att vi gett ut dem ändå eftersom de säkert skickat demos till alla tänkbara. Sen är det ju en del band som vi inte gett ut fast vi verkligen gillat dem då vi känt att vi inte kan hjälpa till på rätt sätt eller haft de pengar som behövts.
J. Listan på band som vi nobbat som sedan blivit mer eller mindre stora är
ganska lång. Om man ska nämna några som vi sedan lyssnat mycket på själva
skulle man kunna ta band som Bob Hund, Broder Daniel och Randy (demon var från
tiden de hette Heffaklump).
11) Om ni skulle få drömma lite…finns det något band som ni skulle vilja släppa en skiva med som ni således ännu inte släppt en skiva med?
J. Den är svår. Den svenska punkscenen är ju väldigt mycket Svennebanangrabbar. Det känns tråkigt att vi inte fått till det med fler band med kvinnliga medlemmar. Det är nästan lite pinsamt. Vet att vi också brukade snacka om att det vore coolt att hitta ett punkband i Sverige med bara medlemmar från andra länder. Som en kaxig variant av Stockholms negrer. Där tycker jag Svensk Hip hop lyckats mycket bättre att få till mer mångfald i scenen.
12) Sista frågan för denna gången…om ni skulle ge nya punkband några tips, vad skulle ni då förtälja till dessa?
M. Att det går alldeles utmärkt att göra skivor/släppa musik utan något skivbolag. Man kan fråga om hjälp bara med saker man inte fattar. De fysiska skivorna säljer man mest vid spelningar ändå och att få ut några ex till de få butiker som finns går att lösa utan något större distributionsnät. Att samarbeta med andra band man känner samhörighet med och hjälpas åt att ordna spelningar och kanske göra splitskivor med tycker jag är en bra sak. Helst då med några från annan ort är där man själv är verksam så man kan få lite publikutbyte
J. D.I.Y. och spela för att det är kul i första hand
Kommentarer
Skicka en kommentar