Isabelle - Musik Helande

En av medlemmarna i bandet Januariflod från Närkes residensstad Örebro är Isabelle Ulfsdotter som förutom medverkan i detta band även jobbat med musik i helande syfte. Vi slängde över ett gäng frågor för att se vad det hela handlar om.

Först av allt, vilka planer har Januariflod för 2019?

Isabelle: Januariflod har en del spelningar på gång. Redan nu på fredag, den 24 maj, spelar vi på Musikvalvet Baggen i Gamla stan i Stockholm, ett fantastiskt mysigt spelställe. Då spelar vi tillsammans med Niina Palm, en visartist från Göteborg som är aktuell med nytt material. Det är otroligt kul att spela ihop med Niina så den här kvällen kommer bli kalas! I övrigt har vi singelsläpp på gång, vi har spelat in två låtar med Caroline Wickberg som producent. 

Kan du delge oss hur du kom på att jobba med musik i helande syfte?

Isabelle: Jag har alltid haft ett stort intresse för hur musik påverkar oss och, i förlängningen, hur människor kan bli hjälpta av musikterapi. Jag utbildade mig därför till musikhandledare på Härnösands folkhögskola. Yrket musikhandledare rör sig i gränslandet mellan terapi och pedagogik och gav mig verktyg att arbeta med musik i olika sammanhang. I min yrkesroll ser jag musiken som ett redskap för att uppnå något. Jag arbetar främst med människor i grupp och målet för arbetet är unikt för varje grupp, beroende på de individer som ingår. Jag har bland annat hållit låtskrivarkurser för personer med intellektuell funktionsnedsättning, erbjudit sång som rehabilitering för äldre samt träffat barngrupper i musiklek. Det är ett väldigt varierande jobb.

När du jobbat med musik i helandesyfte finns det musik som fungerar bättre eller sämre?

Isabelle: Nej, egentligen inte. Allt beror på vem eller vilka en jobbar med och vilken musik de gillar. Kanske träffar jag en grupp på ett äldreboende och har med mig en bunt låtar av Evert Taube, och så visar det sig att just det gänget bara vill sjunga Elvis, då är det bara för mig att tänka om.

Hur ser du på att musik innefattar alla register som finns hos en människa? Både dur och moll och ibland en kombination av de båda?

Isabelle: Så är det verkligen! Alla människor har också olika relation till olika låtar. Det där med dur och moll är förresten intressant, i Sverige gör många en så självklar koppling mellan dur och glädje, samt mellan moll och sorgsenhet. Jag spelar en del världsmusik och har märkt att den kopplingen inte finns i musik från andra kulturer. I musik från Balkan är det låtar i moll som svänger allra mest.

Vilket band eller vilken låt har du själv som lyfter upp dig och som alltid funkar?

Isabelle: Senaste tiden har det varit Now or never med The Roots, tung hiphop när den är som allra bäst. Musik från Bolivia brukar också göra mig lite lycklig.

Själv så ber jag och talar direkt med Gud och även ibland att musik kan upphöja och motivera. En låt som inger lugn och förtroende är U2´s låt ”40” som är inspirerad av Psalm 40 om att sjunga en ”ny låt”. Den handlar även om att ha tålamod. Har du själv någon religiös låt som betyder mer än bara musiken i sig?

Isabelle: Svår fråga… jag tycker det finns andlighet i allt, det är så jag ser på det. Jag har lyssnat mycket på Tomas Andersson Wij, som har gjort många, väldigt bra texter där Gud finns med. Jag tycker även om en gammal låt som heter Testify to love, tror bandet heter Avalone. Jag har en massa fina minnen till den låten och den har fortsatt vara speciell av den anledningen.

Man brukar även tala om BPM, det vill säga hur fort en låt går. Är detta något du märkt av, dvs om en snabb låt påverkar på ett bra eller mindre bra sätt än en lugn låt?

Isabelle: Oj, det vet jag inte. Återigen, det beror på vad musiken ska användas till. Om du pratar med en fmt-terapeut (funktionsinriktad musikterapi) kanske hen kan svara dig på det. Men snabba låtar är roliga att spela och även roliga att röra sig till.

Till sist vad är dina slutliga råd till den som vill använda musik som helande och i upplyftande syfte?

Isabelle: Mitt bästa och viktigaste råd: glöm prestige, Idol och allt prat om att ”kunna” eller ”inte kunna” sjunga. Du har fått en röst, den kan användas till att prata och till att sjunga. Genom att ge dig hän inspirerar du andra att våga göra samma sak. En gång ledde jag en kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. På en konsert ville en deltagare sjunga solo, hon ville inte att jag skulle kompa henne, hon hade skrivit en egen låt och den skulle framföras á capella. En medhjälpare som kände den här tjejen bättre än jag förvarnade mig och sa att hon inte var tonsäker. – Du får inte visa att du inte tycker det är snyggt, sa medhjälparen. Hon hade inte behövt oroa sig, den här tjejens sång var något av det vackraste och häftigaste jag hört. Nej, hon var inte tonsäker i traditionell mening, men hennes uttrycksfulla, livfulla röst bjöd på en sorts fritonal lovsång som fick hela den kyrka där vi befann oss att formligen hålla andan. När hon var klar var det helt tyst innan applåderna bröt ut.

Stort tack för intervjun!